startsidan
Porträttgalleri
Tyskland Amerika England Frankrike Sovjetunionen Italien Sverige Österrike Japan Slovakien Jugoslavien Norge


Läs om:
klicka för mer info
Churchill

1874-1965
Läs om Hitler och andra personer Kriget - år för år Läs om Churchill och andra personer När släpptes atombomberna över Nagasaki och Hiroshima? Läs om Hitler och andra personer Läs om Churchill och andra personer
Kriget - år för år
åren före... | 1939 | 1940 | 1941 | 1942 | 1943 | 1944 | 1945 | ...åren efter
1940

Reader I mars inleds fredsförhandlingar mellan Finland och Sovjetunionen (finsk-ryska vinterkriget) och freden sluts i Moskva den 12 mars. Finnarna tvingas avstå från Östkarelen med Viborg och utarrendera Hangö. I finsk-ryska vinterkriget dödades 23 000 finnar och 45 000 sårades.

Eftersom de allierade bedömer att den svenska och norska järnmalmexporten till Tyskland är av stor betydelse för deras produktion av krigsmaterial börjar de göra upp planer på att förhindra att malmen kommer fram. Målet hoppas de uppnå genom att ingripa på Finlands sida i vinterkriget. Allierade trupper skall sändas över Narvik och Luleå och på så sätt skall man vinna kontroll över de lappländska järnmalmsfälten. Allt går i stöpet när Norge och Sverige sätter sig emot en allierad genommarsch eftersom de anser att detta skulle dra in Norden i världskriget – utan att det skulle hjälpa Finland något.
Kristian X De allierade minerar därför farlederna längs den norska kusten (8 april) vilket oroar den tyska krigsledningen som börjar planera en motaktion. Dessutom önskar den tyska marinen, under ledning av amiralen Erich Reader (64), marinbaser i Norge – bland annat för ubåtskrigsföring på Atlanten. Resultatet av detta blir anfallet mot Danmark och Norge den 9 april (Weserübung).
Efter nästan ett symboliskt motstånd - och efter hot om bombningar på de större danska städerna - kapitulerar Danmarks kung Kristian X (70). I utbyte skall Danmark få fortsätta att vara politiskt oberoende. De ställs dock under tysk militärkontroll (till sommaren 1943) men får behålla sin formella självständighet och sina statliga institutioner.

Haakon VII I Norge försvarade man sig riktigt ordentligt och vållade tyskarna stora förluster, bland annat sänktes 3 kryssare i Oslofjorden, men eftersom de inte fick någon hjälp från de allierade måste även de kapitulera så småningom. Den norska kungen Haakon VII (68) och hans regering, inklusive stortinget, flydde till England där de bildade en exilregering. Tyskarnas inmarsch i Oslo leddes av en spelande orkester. Norge sätts under tysk ockupationsförvaltning vilken kom att pågå i över 5 år (till den 10 maj 1945).

10 maj startar Hitler sitt stora anfall mot Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Frankrike. Ett häftigt flyganfall förstör stora delar av Rotterdam (Nederländerna) och fyra dagar senare kapitulerar landet. Nederländernas drottning, Wilhelmina (1880-1962), och regeringen beger sig till London i exil. Genom att utnyttja pansarvapen lyckas tyskarna tvinga fram ett snabbt avgörande och de allierade styrkorna splittras. Man lyckas evakuera en fransk-brittisk armé på cirka 340 000 från Dunkerque till England men de holländska och belgiska arméerna tvingas kapitulera. Paris faller den 14 juni.

Pétain Italien - som fram till denna tidpunkt varit avvaktande - går in i kriget på Tysklands sida i hopp om att kanske få skörda frukterna efter Frankrikes kollaps. Frankrike lyckas inte att organisera ett effektivt motstånd och måste därför sluta vapenstillestånd i Compiègne varefter landet delas upp i två zoner - det tyskockuperade Frankrike som omfattar de norra delarna tillsammans med hela atlantkusten, och det så kallade Vichy-Frankrike (Vichyregimen) i södra delarna av landet som den franska generalen Philippe Pétain (84) kontrollerar. Den franska generalen Charles de Gaulle (50) opponerar sig mot avtalet om frankrikes delning och i protest bildar han, i London, en fransk nationalkommitté och börjar organisera väpnade styrkor i franska Afrika.

 Churchill Efter segern över Frankrike erbjuder Hitler England fred mot att Tyskland får fria händer på fastlandet. Storbritannien, där Winston Churchill (66) har efterträtt Neville och blivit ledare för en nationell samlingsregering, avvisar dock erbjudandet. För att försöka bryta ner det brittiska motståndet genomför Hitler intensiva bombningar som förberedelser för en planerad invasion som de kallar för "Seelöwe" (sjölejonet). Planen genomförs aldrig eftersom brittiskt jaktflyg lyckas vålla så stora förluster på fienderna att de måste avbryta (slaget om Storbritannien). Hotet mot Storbritannien är för tillfället avvärjt och engelsmännen kan istället sätta in sina styrkor på andra stridslinjer, till en början främst i Mellanöstern. Vid samma tillfälle får England ett starkt stöd från USA och dess president, Franklin D. Roosevelt (58).

I augusti sluter Tyskland ett transiteringsavtal (genomfartsavtal) med Finland som möjliggör för tyskarna att förlägga sina trupper i norra Finland.
I oktober inleder Mussolini på eget bevåg ett anfall mot Grekland som kör helt fast. I slutet av året inleder engelsmännen från Egypten ett framgångsrikt anfall mot italienarna i Libyen.

Molotov I öster utnyttjar Ryssarna situationen med att skjuta fram sina positioner. Under sommaren annekteras (erövras) de baltiska staterna, Estland, Lettland och Litauen helt med Sovjetunionen. Rumänien tvingas lämna ifrån sig vissa delar och under slutet av året börjar rivaliteten mellan ryssar och tyskar att visa sig i öster.
Tyskland stärker sitt allianssystem genom den så kallade "tremaktspakten" som består av Tyskland, Italien och Japan.
I november träffas Hitler och den ryska utrikesministern Vjatjeslav Molotov (50) i Berlin för att diskutera och försöka klara ut oenigheterna – vilket dock misslyckas. Hitler ger därför order om att den tyska krigsmakten skall göra sig klar att gå till anfall mot Sovjetunionen (plan Barbarossa).



1941 >>
Källa: The World at War - Dokumentärserie med 16 dvd-skivor
Atlas över andra världskriget
När hände vad? - Världshistoriskt uppslagsbok
Inlagd 2006-08-30 | Uppdaterad 2006-08-30
sajten uppdaterades 2008-10-23 | ©Nina Ringbom 2006-09-03